Stadsbiblioteket

Stadsbiblioteket

Den 9 oktober 1891 godkände stadsfullmäktige att hela kvarteret skulle överlåtas till länsstyrelsen. 1 december 1891 hade arkitekten Fritz Eckert signerat ritningarna och byggmästare Ahlström fick i uppdrag att undersöka markförhållanden för att dra gas och vatten till byggnaden. Vid det här skedet fanns fortfarande Alhagen med som alternativ plats för Länsstyrelsen. Det låg närmare residenset men avståndsfrågan kunde lösas om man upprättade en telefonlinje mellan nya landstadshuset och residenset.

1893 beviljade riksdagen ett anslag på 125 000kr för byggnation och vid entreprenadauktionen 14 december hade det kommit in två bud. 119 500kr från byggmästare Ankarstrand & Larsson samt 108 400kr från byggmästare Ahlström och ingenjör Jonzon. Den 31/12(!) 1894 skrev landskamrer Amnéus och byggmästare Ahlström kontrakt och arbetet kunde starta.

Interiör

Besökaren kommer in via en kraftigt byggd entrédörr, genom ett glasat vindfång in i en stor trapphall och vidare ut i bottenvåningens korridor. Byggnaden har en planlösning som består av en korridor i mitten med rummen placerade åt båda sidorna och med ett centralt placerat trapphus. Fasadernas strama yttre motsvaras av ett lika stramt inre. Husets förnämsta rum låg på övervåningen. När man kom upp i den ”öfre hallen” via en bred kalkstenstrappa, markerade de stora fönstren vad som betraktades som ”piano nobile” alltså den förnäma våningen. Här låg sessionssalen och där fick också landshövdingen sina lokaler som idag övertagits av bibliotekschefen.

Vaktmästaren hade sin bostad på bottenvåningen, med två rum och kök och med egen ingång från söder. Att vaktmästare hade bostad i större institutionella byggnader var vanligt bland annat med tanke på att han hade till uppgift att elda med kol så att varmluft spreds via kanaler från källaren till övriga huset. Huset hade på så vis ständig tillsyn.

Kontorsrummen är ritade med högt i tak och med rikligt ljusinsläpp. Bottenvåningens och övervåningens rumshöjd är 3,81m respektive 3,95m  från golv till tak. Denna för oss överdimensionerade takhöjd var inte ovanlig under 1800-talets senare del då en ”hygienistisk” uppfattning förespråkade att en god ventilation och en rymlig luftkub främjade en god hälsa. Pardörrarna, troligen vitmålade från begynnelsen, har sex profilerade fyllningar med ett rikt profilerat överstycke och dörrarnas höjd från golv är hela 3,29m.