{"exhibit":{"title":"Drottninggatan","description":"
Drottninggatan<\/strong><\/p>\n Stadsdelen Drottninggatan \u00e4r det omr\u00e5de som f\u00f6rst byggdes ut n\u00e4r Mariestad efter 1850-talet beh\u00f6vde expandera utanf\u00f6r den gamla stadsk\u00e4rnan. Industrialiseringen st\u00e4llde nya krav p\u00e5 f\u00f6rvaltning, kommunikationer och bost\u00e4der i samh\u00e4llet. Utvecklingen sker snabbt. Behovet av nya administrationsbyggnader i Mariestad eskalerade i slutet av 1800-talet liksom i flertalet andra st\u00e4der. Kommunen beh\u00f6vde ett nytt r\u00e5dhus. L\u00e4nsstyrelsens lokaler p\u00e5 residensholmen var otidsenliga, f\u00f6rfallna och otillr\u00e4ckliga. L\u00e4nslasarettet beh\u00f6vde nya lokaler s\u00e5 att verksamheten kunde moderniseras och byggas ut. Utbildningslokaler var det en akut brist p\u00e5. Kommunens intention blev att skapa en ny stadsdel utanf\u00f6r stadsk\u00e4rnan f\u00f6r dessa exklusiva behov.<\/p>\n Nedre Tidandalens industrier.<\/em> Stadsdelen gr\u00e4nsade till den p\u00e5 1800-talet kraftigt v\u00e4xande pappersindustrin Katrinefors. Vid denna tid expanderade industrier av m\u00e5nga slag i alla st\u00e4der. Behovet av bostadsbebyggelse f\u00f6r arbetare stod st\u00e4ndigt p\u00e5 agendan. \u00c4ven nya ledningsfunktion\u00e4rer beh\u00f6vde st\u00e5ndsm\u00e4ssiga bost\u00e4der. Odaltomterna i stadsk\u00e4rnan var sv\u00e5rtillg\u00e4ngliga och f\u00f6r f\u00e5. Intentionerna blev att flera tomter i den nya stadsdelen skulle kunna medge byggande av patriciervillor. Befintliga verksamheter p\u00e5verkades inte av de tidiga visionerna.<\/p>\n Stadsdelen skulle vara lummigt gr\u00f6n. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna till detta var goda med tanke p\u00e5 befintlig jordbruksmark. Den skulle ocks\u00e5 ge ett pampigt intryck. Den r\u00e4tade landsv\u00e4gen skulle g\u00f6ras till paradgata \u2013 bred, rak och ha formen av en aveny. Gatan fick namnet Drottninggatan \u2013 i Mariestad var namnet Kungsgatan redan upptaget. \u00c4ven tv\u00e4rgatorna skulle kantas av tr\u00e4d. Gatan beh\u00f6vde en fondbyggnad. Den skulle uppf\u00f6ras p\u00e5 \u00e5sens h\u00f6gre del i anslutning till l\u00e4nderiet Fredriksberg och ligga inom en stor park. I Ros\u00e9ns stadsplan antyds en visuell forts\u00e4ttning av Drottninggatan upp mot l\u00e4nderiet. Stadens band av k\u00e5lg\u00e5rdar utanf\u00f6r stadsk\u00e4rnan beh\u00f6vdes inte l\u00e4ngre. Marken gjordes om till stadspark<\/em> med en h\u00f6g font\u00e4n i fonden till Kungsgatan. Tanken var att alla entr\u00e9v\u00e4gar skulle vara prydliga och ge en vacker anblick av staden. L\u00e4nsstyrelsen hade kr\u00e4vt att f\u00e5 ett helt kvarter med sex tomter till sitt nya landstatshus. L\u00e4get var stadsdelens f\u00f6rn\u00e4msta. Landsh\u00f6vding C.A. Sj\u00f6crona l\u00e4t p\u00e5 den statliga marken anl\u00e4gga en liknande park som stadsparken. Invigning skedde 1897 enligt inskription p\u00e5 en sten i parken \u2013 \u00e5ret efter l\u00e4nsstyrelsehusets invigning och tv\u00e5 \u00e5r efter den f\u00f6r\u00f6dande stadsbranden 1895.<\/p>\n I f\u00f6rl\u00e4ngningen av den gamla landsv\u00e4gen reserverades mark till \u00e4nnu en bred all\u00e9 som infart till centrum. Gatan kallades V\u00e4stra J\u00e4rnv\u00e4gsgatan och skulle g\u00e5 parallellt med Moholmsj\u00e4rnv\u00e4gen. Tills vidare och \u00e4ndra fram till mitten av 1900-talet anv\u00e4ndes omr\u00e5det till kolonitr\u00e4dg\u00e5rdar samt en smal g\u00e5ng- och cykelv\u00e4g.
<\/strong><\/p>","credits":"","featured":1,"public":1,"theme":"","theme_options":null,"slug":"drottninggatan","added":"2022-05-06 10:48:14","modified":"2022-05-06 11:34:57","owner_id":2,"use_summary_page":1,"cover_image_file_id":31421,"id":2},"item":{"item_type_id":20,"collection_id":10,"featured":0,"public":1,"added":"2022-01-06 10:53:27","modified":"2022-12-09 09:01:32","owner_id":1,"id":39103}}